LINA

"Vid floden Piedra satte jag mig ner och grät. Sägnen berättar att allt som faller ned i den här flodens vatten - löven, insekterna, fåglarnas fjädrar - förvandlas till stenar som lägger sig i dess bädd. Tänk om jag bara kunde slita mitt hjärta ur bröstet och kasta det i strömmen, då skulla ingen smärta längre finnas, ingen saknad och inga minnen.
Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät.
Vinterkylan gjorde att jag kände tårarna i ansiktet, och tårarna blandades med det iskalla vattnet som flyer förbi framför mig. Någonstans förenar den här floden sig med en annan flod, sedan med ytterligare en, ända tills detta vatten - fjärran från mina ögon och mitt hjärta - försvinner ut i havet.
Må mina tårar flyta lika långt, så att min älskade aldrig får veta att jag en dag grät för hans skull."




I tankarna och förvirringen
I röran och kaoset
I glädjen och lyckan
I galenskaperna och äventyret
I längtan och förväntan
Där finns jag.
Nånstans i mitten
Och hoppas att det en dag ska bli bra.


Alla frågar så mycket.
Så många frågor.
Frågor jag inte har något bra svar på.
Inte än.
Jag hoppas jag får svaren.
En dag..
Alla är så nyfikna,
men det får de väl vara då.
För det finns inga svar.
Men ändå kommer det följdfrågor..

Jaja.
En dag.
En bra dag.




Sitter med ännu en släng av feber.
Förstår inte det här.
Jag brukar inte vara så här..
Hur som helst.
Blir lungt i helgen.




light years away